«Motströms» by Viveca Ohlén

Hans visade mig hur vi genom att lägga oss med våra huvuden mot varandra kunde använda varandras axlar som huvudkuddar. Fullständigt genialiskt låg vi bekvämt båda två på en smal bänk mitt i natten och tittade upp mot stjärnhimlen.

Vid några tillfällen då jag inte hann ut, satt jag panikslagen under källartrappan. Jag satt absolut blickstilla i flera timmar. Ingen skulle få upptäcka mig. Hjärtat bultade så jag trodde det skulle höras. När Hans och hans hustru gått och lagt sig kunde jag dödstyst smita ut källarvägen.
Allteftersom tiden gick ökade mina krav. Detta var omöjligt när man träffade en gift stadgad familjefar. Och fullständigt otänkbart om han var trettiofem år äldre. Vår lust till livet och varandra struntade fullständigt i hur gamla vi var.

-Vi har inte bara vår hemliga kärlek. Vi har också en annan hotfull parameter. Tiden. Den kan vi inte göra något åt. Du är trettiofem år äldre än jag. Och tiden tickar. Ska vi ha en chans att få ett liv, några år tillsammans så måste det obönhörligen börja snart….. hur ska det gå?

Ingen har någonsin tidigare komponerat och involverat musik i en ljudbok på det sätt som Viveca gjort. Det är unikt.I boken finns ett trettiotal dikter som skrevs när historien utspelade sig och som introduceras med olika gitarrstycken. Musiken skapar ytterligare en fantastisk dimension av berättelsen.